Trött och virrig, men träna... det skulle hon!

 
Om det var fräs i förra kvällsträningen så var gårdagens raka motsatsen. 
Efter att ha suttit framför datorn och jobbat hela dagen så kände jag mig alldeles vimmelkantig och illamående, och tänkte att jag behövde komma ut och röra på mig. En cykeltur till gymmet och ett rejält armpass skulle sitta fint. 
 
Men jag var så oerhört seg, det tog mig en timme bara att byta om och packa väskan... När jag slutligen kom ner för att låsa upp cykeln så var den inte där! Goddag ungefär, för den hade jag ju glömt vid Triangelns tågstation. 
 
Som tur var så kom Maria förbi just då och var dessutom snäll nog att promenixa med mig för att hämta hem min skruttcykel. Skön promenad med lite gött snack ♡ 
 
Ganska så precis kl. 23 var jag långt om länge på gymmet. Men trots att jag hade satt i mig en energybar så var energin verkligen below zero. 
 
Jag började på crosstrainern och knappade in Random Hill-programmet i 20 minuter på level 18. Men min kropp var så overkligt orkeslös att varenda gång jag var uppe i de tyngsta backarna så gick det så långsamt att maskinen gick in i paus mode! Visste inte om jag skulle skratta eller gråta... Jag skruvade i alla fall ner till level 15, men gav ändå upp efter 11 minuter. Shame on me, men samtidigt... man ska lyssna på sin kropp. 
 
Gick över till de lösa vikterna för att köra armar och axlar, lyckades sådär. Jag vägrade gå ner i vikt vilket resulterade i färre reps, min kropp var verkligen helt orkeslös! 
 
Strax i midnatt insåg jag att det inte var lönt så jag cyklade hem. Det enda som det träningspasset var bra för, var att gappet mellan träningarna inte skulle bli för stort. 
 
 

Trött och osminkad, försöker mig på att le ツ

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback